Onsdag

Tack för alla fina komentarer det gör mig faktiskt gladare och försöker tänka mera possitivt men det känns fortfarande så hopplöst..

Men eftersom jag vet att det samtidigt har blivit bättre sedan söndagen till måndagen så tänds det ju en liten låga..

Det är bara så hemskt att se henne i hagen eller när vi springer mer henne och veta att hon har ont någonstans men hon kan inte säga vars eller vad det beror på..

Jag hoppas verkligen att det bara är muskulärt.. en sträcking i bakdelen kanske?

Jag ska verkligen försöka tänka possitvt nu, hon kommer bli bra allt kommer bli som vanligt men det är så svårt när jag inte ens kan tänka på det utan att börja gråta.. Inte precis för att det gör saken bättre över att jag gråter men jag vet inte vad jag ska göra annars..

Min Tingeling, mitt hjärta, mitt allt<3







Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback